Vad är punktskatt?

Punktskatter är extraskatter på utpekade varor, vanligtvis med mål att göra varorna dyrare och därmed minska konsumtionen. 

I Sverige har kreativiteten varit hög och vi har numera följande punktskatter:

I vissa fall är det rimligt att skattebelägga ett område för att kompensera för negativa externaliteter från verksamheten som miljöproblem, så kallad pigouviansk skatt. De av ovanstående punktskatter som hamnar i den kategorin är avfallsskatt, avfallsförbränningsskatt, skatt på bekämpningsmedel, energiskatter, flygskatt, kemikalieskatt och skatt på naturgrus. Enligt nationalekonomiska teorier anses det att skatten skall vara så hög att de ökar en privat aktörs kostnad upp till nivån för samhällets kostnad för aktiviteten. Energiskatterna syftar dock inte bara till att kompensera för negativa effekter utan även till att ge staten skatteintäkter. Många stora energikrävande industrier som stålverk och datorhallar betalar inte full skatt, vilket naturligtvis skulle vara orimligt om syftet endast var att kompensera för de negativa externaliteterna.

Sedan finns det punktskatter där staten vill minska konsumtionen av hälsoskäl som punktskatt på alkohol, nikotin, spel och tobak. Vilken nivå som är rimlig beror här även på priset för varan i andra länder, i alla fall om man vill undvika omfattande smuggling, så att de enda som de facto betalar skatten är några få laglydiga medborgare. 

Det finns punktskatter där staten av olika skäl vill flytta skattebördan av skattetekniska skäl som skatt på grupplivförsäkring.

Vi har en punktskatt som skall kompensera för skaderisk som skatt på trafikförsäkringsavgiften. Här får man fråga sig om det är rimligt att staten bryter ut ett enskilt område där ökad skaderisk skall betalas av den enskilde, speciellt när kostnaden slår olika mellan stad och landsbygd.

Sedan en punktskatt som man skulle kunna sortera under rubriken skatt för att blidka EU som skatt på plastbärkassar.

Till slut en punktskatt man inte förstår sig på som reklamskatt. Det förstod tydligen inte heller riksdagen som genom ett tillkännagivande redan 2002 krävt ett avskaffande, vilket regeringen nu äntligen 2021 agerat på.

Borde inte punktskatter diskuteras mer?

Är nivån rätt? Är de effektiva? Finns det punktskatter som är kontraproduktiva? Skulle skattesystemet kunna förenklas? 

Plastpåseskatten är definitivt en punktskatt som borde upp till debatt igen. Varför var vi tvungna att minska användandet av plastpåsar i Sverige när de inte hamnar i naturen eller havet utan tidigare var perfekta avfallspåsar? Varför stod vi inte upp mot EU bättre?

Och nu när elpriset svänger kraftigt efter att vi avvecklat hälften av alla kärnkraftsreaktorer, med enorma pristoppar de dagar det är kallt och inte blåser, har det som i dagligt tal kallas elskatten kommit upp på dagordningen hos flera partier. Elskatten för vanliga konsumenter 2021 är 35,6 öre per kWh vilket blir 44,5 öre per kWh inklusive moms. Man betalar alltså moms på punktskatten. Nästa år höjs elskatten ytterligare litet till 45 öre per kWh med moms. Skatten hamnar numera på räkningen från elnätsbolaget. Till elhandelsbolaget betalar du förutom själva elen även 25% moms.