Varför ska vi prata skatter när det skjuts och sprängs? Situationen i Stockholm har helt spårat ut sedan juldagen med 14 mord eller mordförsök begångna med skjutvapen. Varför ska man i detta kaos bry sig om skatteslöseri och skattenivåer? Svaret är enkelt. Det räcker inte med repressiva åtgärder mot kriminaliteten; preventiva åtgärder måste också till.
- Skatteslöseri göder kriminalitet genom välfärdsbrott och flyttar resurser från vård, skola, omsorg, polis och försvar till diverse projekt utan påvisbar effekt. Som konsekvens får vi både brist på kvalificerad arbetskraft och hög skatt för att vi även ska ha råd att finansiera den välfärd vi vill ha.
- Stora skillnader i punktskatter mellan Sverige och närliggande länder ökar risken för att gängkriminella kan komplettera verksamheten med lågrisksmuggling.
- Generösa bidrag, utan inkvalificeringskrav, driver på en migration av folk med låg utbildning, utan kunskaper och förmågor nog att ta sig in på arbetsmarknaden. Människor som hamnar i utanförskap och vars barn, som grupp, är överrepresenterade inom gängkriminaliteten.
- Höga skatter gör att flit inte lönar sig lika mycket.
Vill vi bromsa våldet räcker det inte med fler poliser, längre straff och fler utvisningar; vi måste även använda ekonomiska styrmedel för att driva samhället åt rätt håll. Att slentrianmässigt kasta bidrags- och projektpengar på problem är kontraproduktivt. Om statens budget omprioriteras till kärnuppgifterna och vi säkerställer att det offentliga levererar värde för varje skattekrona kan vi steg för steg tvinga tillbaka samhället till en kultur där hårt arbete, ärlighet och dygd omfamnas av alla som bor i landet.
Vi på skatteupproret.se fokuserar på den delen och – anfäkta och anamma – håller tummarna för att rättsväsendet får ordning på de mer repressiva delarna.
Det finns en institutionell orsak till varför skattetrycket stiger; alla politiker i alla regeringar vill visa handlingskraft. Det är mycket enklare att ”hitta på” en subvention, ett bidrag, för något än det är att lagstifta. Det går mycket snabbare och väcker mer uppmärksamhet än en ny lag eller en lagändring. Lagstiftning är mödosamt, först skriftliga direktiv, därefter en utredning, ett betänkande (ett förslag), ett remissförfarande, propositionsskrivning och därefter riksdagsbehandling. Det här tar minst två år och oftast tre-fyra år innan en ny lag eller en väsentlig ändring kommer till stånd.
Vi måste bli bättre i Sverige på att välja in RÄTT politiker. Allt för många har en offentlig bakgrund eller igen arbetslivserfarenhet. Bra att yrke framgår på valsedeln.
Polis, skattetjänsteman lärare ombudsman är klart överrepresenterade yrken i politiken. Dags för Svenskt Näringsliv att ge bra villkor för privatanställda att delta i politiken, detta är god investering för Sverige. Detta bidrar till att ta bort de värsta avarterna av skatteslöseriet.
Här följer ett annat. När den s k LSS-reformen beslöts i riksdagen var kostnaderna beräknad till 3 miljarder.
30 år senare uppgick kostnaderna till 35 miljarder, alltså tiofalt mer!
https://bulletin.nu/familj-lurade-till-sig-bidrag-pa-flera-miljoner
Här ett exempel på vad svenska politiker har åstadkommit, alldeles själva.
https://www.expressen.se/debatt/sverige-ar-ett-silicon–valley-for-kriminella/