Berättelsen börjar 16:e mars 1951 med Kungl. Maj:ts proposition nr 143 undertecknad av kung Gustav VI Adolf [levande kungar stavar sitt namn som de vill, efter deras död standardiseras namnet så att Gustaf blir Gustav och Carl blir Karl; så nu vet du det] och finansminister Per Edvin Sköld där en skatt å elektrisk kraft föreslås. Skatten skall vara ett öre per kilowattimme (kWh) för lågspänd kraft och 10% av erlagda kraftavgifter för högspänd kraft. Regeringen behöver öka statsinkomsterna för att finansiera ofrånkomliga statliga utgiftsbehov och “skatteintäkterna uppskattas till – vid oförändrade eltaxor – 65 à 70 miljoner kronor för [sic] år”. Känns resonemanget igen? Ett öre då motsvarar ungefär 16,5 öre i dagens penningvärde, så skatten var betydligt lägre när den introducerades. Som vanligt har skatter en tendens att öka över tid.
Året efter hade man kommit på andra tankar och avskaffade skatten för alla som inte förbrukade mer än 40 000 kWh om året. De fick fortsatt betala lika mycket, tio procent av kraftens beskattningsvärde, vilket uppskattades vara likvärdigt med ett öre per kWh.
Ny förordning om allmän energiskatt införs 1957
1957 infördes förordningen om allmän energiskatt som med diverse ändringar levde vidare ända fram till EU-inträdet första januari 1995. Industriell rörelse med en förbrukning över 40 000 kWh beskattades fortsatt med 10% men nu tvingades även vanliga konsumenter att återigen börja betala skatt; denna gång 5% av beskattningsvärdet.
Till 1971 års beskattning ökade Gunnar Sträng skatten till 10% för alla. Prins Bertil vikarierade som regent och undertecknade förordningen oktober 1970 med “Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro: BERTIL”. Skattebetalarna blev i alla fall av med sina pengar på ett litet högtidligare sätt förr i tiden.
1975 ändras skatten till två öre per kWh. Med den nya regeringsformen byts “konungen” ut mot “regeringen” och “förordning” mot “lag”. Finansministern heter dock fortfarande Gunnar Emanuel Sträng och har fortfarande hängslen och livrem och en säkerhetsnål över plånboken.
1977 har folkpartisten Ingemar Mundebo ersatt Gunnar Sträng som finansminister, fast titeln är nu budget- och ekonomiminister. Han ökar skatten till tre öre för vanliga konsumenter men behåller en skatt på två öre för förbrukning över 40 000 kWh.
Mandatperioderna var tre år på den tiden så 1980 är det dags för nästa borgerliga budget och då höjer Mundebo skatten med ytterligare ett öre.
Norrlandsrabatt på elskatten införs
1981 har Mundebo ersatts av Rolf Wirtén, även han folkpartist. Han inför en Norrlandsrabatt för alla i de tre länen Norrbotten, Västerbotten och Jämtland samt i Sollefteå, Ånge och Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län; Ljusdals kommun i Gävleborgs län; Torsby kommun i Värmlands län och Malung-Sälen, Mora, Orsa och Älvdalens kommun i Dalarnas län. De får framöver betala tre öre i elskatt per kWh istället för fyra öre.
1982 vinner socialdemokraterna valet och Kjell-Olof Feldt höjer skatten två gånger under mandatperioden. Skatten nästan fördubblas från 4 öre till 7,2 öre/kWh för vanliga konsumenter. Löntagarfonder må han ha skaldat om som ett jävla skit, men elskattshöjningar baxade han gladeligen igenom riksdagen.
Inför 1987 tas begränsningen om 40 000 kWh bort och all industriell användning ges en rabatt. Den är dock ganska begränsad. Industrin betalar 5 öre, konsumenter i delar av Norrland 6,2 öre och konsumenter i resten av Sverige 7,2 öre.
Socialdemokraterna vann 1988 valet för tredje mandatperioden på raken och året efter det höjde återigen Kjell-Olof Feldt elskatten. Sverige hade dock börjat få ekonomiska problem och en skattereform sjösattes. Moms på el infördes för privatpersoner och i samband med det sänktes elskatten till sin tidigare nivå så att elskatten totalt sett låg på samma nivå. Staten fick naturligtvis in betydligt mer pengar totalt sett. Norrlandsrabatten ökade kraftigt och invånare och företag i delar av Norrland fick skatten sänkt till endast 2,2 öre per kWh före moms.
Industrin slipper elskatt för bättre konkurrenskraft
1991 vinner borgarna valet och ny finansminister blir folkpartisten Anne Wibble. Moderaten Bo Lundgren blir skatteminister och driver året efter igenom att elskatten inför 1993 tas bort helt för tillverkningsindustri och växthusodling så att de totala energiskatterna sänks till en nivå som närmar sig vad som beräknas gälla för industrin inom EU och Nordamerika. Skatten höjs dock i Norrlandskommunerna till 3,5 öre och i resten av landet till 8,5 öre. En ny reducerad skatt på 6,3 öre införs för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning. Den gamla definitionen av industriell användning försvinner i och med detta.
EU-inträde och ny energilag
Efter en mandatperiod kommer socialdemokraterna tillbaka till makten och Göran Persson blir finansminister. I och med EU inträdet 1994 ersätter en ny energilag den gamla från 1957. Elskatten, eller som den formellt heter: energiskatt på elektrisk kraft höjs marginellt. Indexuppräkning införs vilket gör att elskatten framöver räknas upp med inflationen varje år. Socialdemokraterna väljer dock att höja elskatten utöver inflationen i fler steg.
2004 tas skattebefrielsen för tillverkningsindustrin och växthusodling bort som en anpassning till EU:s energiskattedirektiv. De får framöver betala miniminivån om 0,5 öre per kWh.
Under socialdemokraternas fyra mandatperioder 1994-2006 mer än fördubblades elskatten inflationsjusterat. Det kanske inte är så konstigt eftersom den på många sätt är en perfekt fiskal skatt då priselasticiteten i vårt kalla klimat är tämligen låg.
Alliansen vinner valet 2006 och Anders Borg blir ny finansminister. Under hans tid följer elskatten mer eller mindre inflationen.
Efter valet 2014 blir Magdalena Andersson finansminister men får först ett år med en borgerlig budget när Sverigedemokraterna väljer att rösta på Alliansens budget. Övriga partier går i spinn och skapar Decemberöverenskommelsen.
Inför 2017 ändrar Magdalena Andersson vilka företag som kvalificerar in sig för rabatt; nytt är att techjättarnas datorhallar ges full rabatt. Norrlandsrabatten görs om till en fast rabatt om 9,6 öre/kWh som därmed inte längre kommer räknas upp när elskatten höjs. Dessutom begränsas den till privatpersoner och tjänsteföretag för att inte hamna på kollisionskurs med EUs regler om statligt stöd till företag.
Energiöverenskommelsen
Som ett resultat av energiöverenskommelsen höjer Magdalena Andersson elskatten i två steg med totalt 5,2 öre. Samtidigt tas effektskatten på kärnkraft bort och fastighetsskatten på vattenkraft minskas kraftigt från motsvarande 8,5 öre/kWh till 1,5 öre/kWh. Fiskalt ett nollsummespel.
Sammanfattning
Lägger vi in dessa siffror i ett diagram och justerar för inflationen kan vi konstatera att skatten mer än fördubblats sedan den introducerades och med moms har den ökat två och en halv gång.
Vad får vi då för dessa 30-35 miljarder kronor – före moms – undrar vän av ordning och är dagens nivå rimlig? Nu när elpriserna gått i spinn efter sex nedlagda kärnkraftsreaktorer med 4 092 000 kW planerbar baskraft, samtidigt som Belgien och Tyskland har gjort motsvarande och så krig i Ukraina på det kanske det är läge att permanent sänka skatten? Visserligen skulle det bara bli plåster på såret för elkonsumenter i södra Sverige, men plåster är i alla fall bättre än inget.
Källor:
Så sant, skatter har alltid en tendens att öka!
En sänkning av elskatten skulle nog, precis som du säger, bara bli ett plåster på såret men hellre det än att inget görs för sårläkningen.