Skatt på kärnkraft – stängdes reaktorerna av marknadsmässiga skäl?

Från Sverige Radios intervju med Åsa Romson 1/10, 2014

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson betraktar uppgörelsen som en framgång. Med de åtgärder som regeringen nu vidtar, är hon övertygad om att det kommer att bli så olönsamt att driva kärnkraft, att ägarna själva stänger reaktorerna.

– Vårt valmanifest var tydligt, vi vill se att under den här mandatperioden, så stängs flera kärnkraftsreaktorer. Det kommer vi också att uppnå genom att säkerställa att de…

Citat från proposition 2015/2016:99, sid 68

En höjd skatt på termisk effekt medför högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Därmed bidrar förslaget till en omställning av energisystemet. Höjningen av skattesatsen uppgår till 2 122 kronor per megawatt och månad. För en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor, med en termisk effekt på 2 750 megawatt, innebär därmed skattehöjningen att de fasta kostnaderna ökar med ca 5,8 miljoner per månad. Samtidigt är den…

Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) avstyrker förslaget och anför bl.a. följande. Marknadspriser på el har halverats under de senaste fem åren, förnyelseinvesteringar medför att anläggningarna inte är väl avskrivna samt att förväntade nya säkerhetskrav förväntas kräva ytterligare stora investeringar fram till 2020. Ringhals och FKA har inte någon lönsamhet med dagens marknadspriser. Den relevanta prisutvecklingen för kärnkraften borde vara elpriset, som från år 2008 gått ner från ca 60 öre till 30 öre per kWh. Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt är föremål för ett förhandsavgörande av EU-domstolen. Det är inte rimligt att höja en skatt vars existens kan ifrågasättas. Förslaget kan innebära att en eller flera reaktorer måste stängas av i förtid vilket kan leda till att försörjningstryggheten av el i prisområde 3 och 4 är hotad samt att det kommer leda till prishöjningar.

Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) avstyrker förslaget och anger att det föregår och begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse på energiområdet som efterfrågas av regeringen.

OKG AB avstyrker förslaget och har i huvudsak framfört följande. Förslaget står i strid med utgångspunkterna i regeringsförklaringen och baseras på ett felaktigt antagande om den allmänna prisutvecklingen. Konsekvensanalysen bygger felaktigt på att de rörliga produktionskostnaderna är relativt låga och på att kapitalkostnaderna i kärnkraften är väl avskrivna. Det har inte heller beaktats att lagligheten av skatten på termisk effekt är föremål för EU-domstolens prövning.

Skogsindustrierna avstyrker förslaget på grund av den inverkan det skulle få på dess medlemmars konkurrenskraft och framtida tillgång på baskraft.

Svensk Energi avstyrker förslaget av följande skäl. Det finns inget rimligt skäl att höja skatten. Det allmänna prisutvecklingen har sjunkit och det finns inte utrymme för ytterligare uttag av skatt på termisk effekt. Tidpunkten att ändra är olämplig. Skatten är ifrågasatt då den kan vara i strid med EU-rätten. Regeringen har aviserat tillsättandet av en energikommission. Förslaget kan ge betydande konsekvenser. Kraftigt ökade kostnader ökar risk för förtida avveckling vilket kan leda till ökad risk för brist på effekt i energisystemet. Vidare leder förtida avveckling till att skatteintäkterna minskar.

Svenska Kraftnät har i huvudsak framfört följande. Ytterligare faktorer, utöver de som behandlats i promemorian, måste beaktas vid bedömningen av det ekonomiska utrymmet för att höja skatten. Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4). Svenska kraftnäts bedömning är att en sådan situation inte kan bemästras endast med ökad förbrukarflexibilitet och ökad vindkraftsproduktion, utan att ytterligare åtgärder måste vidtas för att säkerställa en alternativ tillförsel av kraft till området. Att få till stånd ny produktion alternativt ökad importkapacitet tar tid, sannolikt i storleksordningen 5–10 år. minskar.

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget samt framför i huvudsak följande. Förslaget snedvrider konkurrensen mellan olika kraftslag till kärnkraftens nackdel. Skattehöjningen motverkar målsättningen om en god och tillförlitlig tillgång på el till konkurrenskraftiga priser genom att den minskar tillgången på el, skapar osäkerhet om den framtida elförsörjningen och verkar långsiktigt prishöjande. Prisbildningen på elmarknaden kan på sikt påverkas genom att priset går upp till följd av att investeringsnivån och kapacitetstillväxten i elproduktionen blir lägre. Detta är allvarligt för det svenska näringslivet och då särskilt för elberoende och internationellt konkurrensutsatt verksamhet. Det är en tydlig inskränkning av möjligheterna till lönsam investering i elproduktion i kärnkraftsanläggningar redan innan blocköverskridande samtal i en särskild energikommission påbörjats. Vidare påpekas att skatten har ifrågasatts ur ett EU perspektiv.

Sveriges Kärntekniska Sällskap har i huvudsak framfört följande. Sedan 2008 har priset på el fallit med knappt 40 procent. Slutsatsen om att kärnkraftsbolagen kan bära den kostnadsökning som den höjda skatten innebär är felaktig. Det är inte uteslutet att någon eller några reaktorer kan komma att stänga till följd av en eventuell skattehöjning. Om flera reaktorer skulle stänga kan Sverige få allvarliga problem med kraftbalansen. En stängning av en eller flera svenska reaktorer påverkar kraftigt utsläppen av klimatgaser.

Jernkontoret avstyrker förslaget och framför i huvudsak följande. Det är viktigt att den energikommission som ska tillsättas får starta utan alltför låsta positioner och ges en möjlighet till en ordentlig genomlysning av Sveriges energibehov och hur det ska uppfyllas. Stålindustrin är beroende av stabil eltillförsel till konkurrenskraftig kostnad. Det är viktigt att framtidens elproduktionssystem garanterar en stabilitet både vad gäller effekt, energi och kostnader. Det finns inte några relevanta motiv till den föreslagna skattehöjningen. Att nettointäkten för staten blir mindre än 40 procent av kostnaden för kärnkraftsägarna tyder på att det inte heller är en särskilt effektiv skatt.

Konjunkturinstitutet anför följande. Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering och motiveras främst av fiskala överväganden. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med åtföljande effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och i förlängningen industrins konkurrenskraft. Om det bakomliggande motivet är kärnkraftens miljöeffekter saknas en analys av om riskerna har ökat. Om det bakomliggande motivet i stället är att minska eventuella övervinster är det märkligt att justeringen sker när elpriset är lågt. Är motivet fiskalt är det oklart varför en särskild bransch ska drabbas. Konjunkturinstitutet saknar en analys som visar att en höjning av effektskatten på kärnkraft samhällsekonomiskt är det billigaste sättet att öka det statsfinansiella utrymmet på.

SKGS avstyrker förslaget då det föregår och begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse på energiområdet som efterfrågas av regeringen.

Projekt Basindustririket avstyrker förslaget och anför i huvudsak följande. Tidigare höjda effektskatter och nu föreslagen höjning av effektskatten samt risker för framtida sådana gör att möjligheterna för elintensiva industrier att få långa elkontrakt till rimliga priser i dag är minimala. Förändringar i alla former av energioch miljöskatter borde vänta till 2016, när resultaten av Långtidsutredningen och Kontrollstation 2015 och andra kommande studier föreligger.gen.