Vi på Skatteupproret.se fortsätter vår genomgång av energiskatter. Hur var det nu med den där effektskatten som av vissa påstås ha gjort kärnkraften olönsam medan andra säger att reaktorerna stängdes av marknadsmässiga skäl?
En bild säger mer än tusen ord sägs det, så låt oss i diagramform visa hur skatten på kärnkraft ökade:
Produktionsskatt på kärnkraft infördes år 1984 och utgjorde då 0,2 öre per kWh vilket hade motsvarat 0,5 öre per kWh år 2016 om man tar hänsyn till inflationen, istället låg dess efterträdare effektskatten då på ca 7 öre per kWh, fjorton gånger så mycket. Vi ser här ett mycket tydligt exempel på hur man med flit kan skatta ihjäl en verksamhet.
Produktionsskatt på kärnkraft blir skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, som effektskatten hette rent formellt, infördes år 2000 strax efter att elmarknaden avreglerades. Istället för att skatta för producerad effekt som tidigare, beskattades kärnkraftsbolagen för den el som var teoretiskt möjlig att producera. Troligtvis för att tvinga ägarna att köra kärnkraftverken för fullt trots att elpriserna började fluktuera efter avregleringen. Tanken var inte fel per se, det är bra om skatter leder till ett för samhället önskvärt beteende, men som det så ofta blir med nya skatter så höjdes även denna kraftigt efter dess införande. Från att först ha legat på en nivå motsvarande den gamla skatten på 2,7 öre per producerad kWh om reaktorn kördes som tidigare, en skatt som förvisso just hade höjts kraftigt från 2,2 öre, höjdes skatten sedan till ca 7 öre per producerad kWh (5,92-7,90 öre beroende på vilken verkningsgrad och tillgänglighet man räknar med). En ökning med närmare 300 procent! Den utgjorde till slut ungefär en fjärdedel av produktionskostnaderna. Allt detta för att blidka Miljöpartiet och deras vurm för att ställa om energisystemet.
Första chockhöjningen av effektskatten infördes i januari 2006 av socialdemokraterna – nästan en fördubbling av skatten – men Alliansen går på intet sätt fria från ansvar eftersom de inte sänkte skatten när de kom till makten, utan till och med höjde den ett snäpp till i januari 2014.
Fastighetsskatt
Kärnkraftverk betalar en fastighetsskatt på 0,5 %. Det må låta litet men den fastighet i Sverige som enligt Lantmäteriverket häromåret hade det högsta taxeringsvärdet i riket var fastigheten Varberg Biskopshagen 3:2 och vad ligger där om inte Ringhals kärnkraftverk. Fastigheten var taxerad till 20,6 miljarder så fastighetsskatten blev litet drygt 100 miljoner vilket motsvarar en kostnad på cirka 0,4 öre per producerad kWh.
Avgift på kärnavfall
Kärnkraftverk betalar även en avgift för kärnavfall till kärnavfallsfonden för att finansiera hanteringen och slutförvaringen av kärntekniska restprodukter, avvecklingen och rivningen av anläggningarna samt den forskning som krävs för att möjliggöra detta; men det är en avgift och inte en skatt och skall därmed stå i proportion till den förväntade kostnaden för detta. Vi ser den därmed som en fullt legitim kostnad för verksamheten. För 2021 handlar det om mellan 3 öre och 5,6 öre per kWh, lägst för Forsmark, högst för Oskarshamn.
Konsekvenser av effektskatten
Miljöpartiet och Socialdemokraterna förstod naturligtvis vad konsekvensen skulle bli av en kraftigt höjd straffskatt på kärnkraft. Läser man regeringens proposition 2015/2016:99 så är det tydligt att hela regeringen måste insett vad de sysslade med:
Från Sverige Radios intervju med Åsa Romson 1/10, 2014
Miljöpartiets språkrör Åsa Romson betraktar uppgörelsen som en framgång. Med de åtgärder som regeringen nu vidtar, är hon övertygad om att det kommer att bli så olönsamt att driva kärnkraft, att ägarna själva stänger reaktorerna.
– Vårt valmanifest var tydligt, vi vill se att under den här mandatperioden, så stängs flera kärnkraftsreaktorer. Det kommer vi också att uppnå genom att säkerställa att de…
Citat från proposition 2015/2016:99, sid 68
En höjd skatt på termisk effekt medför högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Därmed bidrar förslaget till en omställning av energisystemet. Höjningen av skattesatsen uppgår till 2 122 kronor per megawatt och månad. För en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor, med en termisk effekt på 2 750 megawatt, innebär därmed skattehöjningen att de fasta kostnaderna ökar med ca 5,8 miljoner per månad. Samtidigt är den…
Vi skall absolut inte tillåta de skyldiga politikerna komma undan med något halvhjärtat kväde om att de inte såg det komma. Att det finns ett och annat statsråd som saknar förmåga till analys i kombination med en något bristande allmänbildning inom kärnkraftsområdet må vara, läskunniga är de i alla fall hela bunten.
Remissvaren som sågar förslaget jäms med fotknölarna
Låt oss citera de remissvar som citeras i propositionen:
Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) avstyrker förslaget och anför bl.a. följande. Marknadspriser på el har halverats under de senaste fem åren, förnyelseinvesteringar medför att anläggningarna inte är väl avskrivna samt att förväntade nya säkerhetskrav förväntas kräva ytterligare stora investeringar fram till 2020. Ringhals och FKA har inte någon lönsamhet med dagens marknadspriser. Den relevanta prisutvecklingen för kärnkraften borde vara elpriset, som från år 2008 gått ner från ca 60 öre till 30 öre per kWh. Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt är föremål för ett förhandsavgörande av EU-domstolen. Det är inte rimligt att höja en skatt vars existens kan ifrågasättas. Förslaget kan innebära att en eller flera reaktorer måste stängas av i förtid vilket kan leda till att försörjningstryggheten av el i prisområde 3 och 4 är hotad samt att det kommer leda till prishöjningar.
Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) avstyrker förslaget och anger att det föregår och begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse på energiområdet som efterfrågas av regeringen.
OKG AB avstyrker förslaget och har i huvudsak framfört följande. Förslaget står i strid med utgångspunkterna i regeringsförklaringen och baseras på ett felaktigt antagande om den allmänna prisutvecklingen. Konsekvensanalysen bygger felaktigt på att de rörliga produktionskostnaderna är relativt låga och på att kapitalkostnaderna i kärnkraften är väl avskrivna. Det har inte heller beaktats att lagligheten av skatten på termisk effekt är föremål för EU-domstolens prövning.
Skogsindustrierna avstyrker förslaget på grund av den inverkan det skulle få på dess medlemmars konkurrenskraft och framtida tillgång på baskraft.
Svensk Energi avstyrker förslaget av följande skäl. Det finns inget rimligt skäl att höja skatten. Det allmänna prisutvecklingen har sjunkit och det finns inte utrymme för ytterligare uttag av skatt på termisk effekt. Tidpunkten att ändra är olämplig. Skatten är ifrågasatt då den kan vara i strid med EU-rätten. Regeringen har aviserat tillsättandet av en energikommission. Förslaget kan ge betydande konsekvenser. Kraftigt ökade kostnader ökar risk för förtida avveckling vilket kan leda till ökad risk för brist på effekt i energisystemet. Vidare leder förtida avveckling till att skatteintäkterna minskar.
Svenska Kraftnät har i huvudsak framfört följande. Ytterligare faktorer, utöver de som behandlats i promemorian, måste beaktas vid bedömningen av det ekonomiska utrymmet för att höja skatten. Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4). Svenska kraftnäts bedömning är att en sådan situation inte kan bemästras endast med ökad förbrukarflexibilitet och ökad vindkraftsproduktion, utan att ytterligare åtgärder måste vidtas för att säkerställa en alternativ tillförsel av kraft till området. Att få till stånd ny produktion alternativt ökad importkapacitet tar tid, sannolikt i storleksordningen 5–10 år. minskar.
Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget samt framför i huvudsak följande. Förslaget snedvrider konkurrensen mellan olika kraftslag till kärnkraftens nackdel. Skattehöjningen motverkar målsättningen om en god och tillförlitlig tillgång på el till konkurrenskraftiga priser genom att den minskar tillgången på el, skapar osäkerhet om den framtida elförsörjningen och verkar långsiktigt prishöjande. Prisbildningen på elmarknaden kan på sikt påverkas genom att priset går upp till följd av att investeringsnivån och kapacitetstillväxten i elproduktionen blir lägre. Detta är allvarligt för det svenska näringslivet och då särskilt för elberoende och internationellt konkurrensutsatt verksamhet. Det är en tydlig inskränkning av möjligheterna till lönsam investering i elproduktion i kärnkraftsanläggningar redan innan blocköverskridande samtal i en särskild energikommission påbörjats. Vidare påpekas att skatten har ifrågasatts ur ett EU perspektiv.
Sveriges Kärntekniska Sällskap har i huvudsak framfört följande. Sedan 2008 har priset på el fallit med knappt 40 procent. Slutsatsen om att kärnkraftsbolagen kan bära den kostnadsökning som den höjda skatten innebär är felaktig. Det är inte uteslutet att någon eller några reaktorer kan komma att stänga till följd av en eventuell skattehöjning. Om flera reaktorer skulle stänga kan Sverige få allvarliga problem med kraftbalansen. En stängning av en eller flera svenska reaktorer påverkar kraftigt utsläppen av klimatgaser.
Jernkontoret avstyrker förslaget och framför i huvudsak följande. Det är viktigt att den energikommission som ska tillsättas får starta utan alltför låsta positioner och ges en möjlighet till en ordentlig genomlysning av Sveriges energibehov och hur det ska uppfyllas. Stålindustrin är beroende av stabil eltillförsel till konkurrenskraftig kostnad. Det är viktigt att framtidens elproduktionssystem garanterar en stabilitet både vad gäller effekt, energi och kostnader. Det finns inte några relevanta motiv till den föreslagna skattehöjningen. Att nettointäkten för staten blir mindre än 40 procent av kostnaden för kärnkraftsägarna tyder på att det inte heller är en särskilt effektiv skatt.
Konjunkturinstitutet anför följande. Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering och motiveras främst av fiskala överväganden. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med åtföljande effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och i förlängningen industrins konkurrenskraft. Om det bakomliggande motivet är kärnkraftens miljöeffekter saknas en analys av om riskerna har ökat. Om det bakomliggande motivet i stället är att minska eventuella övervinster är det märkligt att justeringen sker när elpriset är lågt. Är motivet fiskalt är det oklart varför en särskild bransch ska drabbas. Konjunkturinstitutet saknar en analys som visar att en höjning av effektskatten på kärnkraft samhällsekonomiskt är det billigaste sättet att öka det statsfinansiella utrymmet på.
SKGS avstyrker förslaget då det föregår och begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse på energiområdet som efterfrågas av regeringen.
Projekt Basindustririket avstyrker förslaget och anför i huvudsak följande. Tidigare höjda effektskatter och nu föreslagen höjning av effektskatten samt risker för framtida sådana gör att möjligheterna för elintensiva industrier att få långa elkontrakt till rimliga priser i dag är minimala. Förändringar i alla former av energioch miljöskatter borde vänta till 2016, när resultaten av Långtidsutredningen och Kontrollstation 2015 och andra kommande studier föreligger.gen.
Sammanfattning
Om man skulle försöka sammanfatta dessa remissvar med en kort mening, vad skulle den kunna vara? Kanske motsatsen till Nikes gamla slogan: Just do it?
Brydde sig regeringen om dessa tydliga varningar? Eh …. näe.
Går det att ha förtroende för politiker som sätter kortsiktiga politiska mål över nationens väl och ve? Mmmmm … näe faktiskt inte.
Källor:
- Intervju med Åsa Romson – S och MP eniga om kärnkraft – inget krav på stängning – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio
- Proposition 2014/2015:99 – varandringsbudget-for-2015-hela-dokumentet-prop.-20141599 (regeringen.se)
- Riksgälden om kärnavfallsavgiften – Hur ska kärnavfallet finansieras? – Riksgälden.se (riksgalden.se)
- SFS
JEPP SANT
Våra folkvalda politiker har inte kunskap att leda Sverige. Landet har behov av en stabil elförsörjning, speciellt nu när alla säger att allt skall drivas av el. När en serverhall drar lika mycket el som hela Västerås som exempel. Att släppa in utländska investerare att bygga vindkraft verkar inte vara så klokt. Mvh .
Hej!
Jag undrar om du kan uppdatera artikeln med grafer, data på total skatt på el från kärnkraft vs annan el. Även i förhållande till pris till slutkund. Vad betalar ägarna av kärnkraftverken till staten. 7 öre låter ju inte farligt.
Vore också intressant att se statistik på kostnader och inteckter från kärnkraft. Det låter smått otroligt att det skulle vara olönsamt med kärnkraft när totala skatten på el är 36 öre och priset ligger på allt mellan 2-10kr/kwh.
Straxt är det val och SVT väljer att inte ställa obekväma frågor och undviker att nämna effektskatten. Centern mm säjer att kärnkraft var olönsamt och nämner inget om straffbeskattningen. Alla partier är skyldiga till gravt maktmissbruk och oaktsamhet mot det svenska folket. Aldrig ställs politiker till svars för deras beslut. Vissa borde sättas i fängelse, då kanske politiker tar sig tiden att lära sig något innan dom tar beslut.
Tack för sanningen.
Rösta rätt inte grönt eller rött.
Om ”ägarna” räknat på rådande prisutveckling hade 7 öre kvittat. Oavsett, syftet med effektskatten är styrning. Så vad är problemet, egentligen?
Hej, som vi skrev i artikeln fanns det goda skäl i samband med avregleringen att införa en skatt på hur mycket elenergi som kunde produceras istället för hur mycket som producerades för att tvinga ägarna att köra reaktorerna för fullt även när priserna började flukturera. Det vi har invändningar mot är nivån på skatten, inte skattekonstruktionen per se. De priser vi ser idag är ju en effekt av att fyra reaktorer med delvis olika ägare lagts ned. Menar du att Oskarshmns ägare borde ha räknat på priseffekten av att Ringhals ägare lade ned R1 och R2?
Effektskatten avskaffades 2018 det glömde ni nämna😉
Hej, som du ser i vårt diagram avskaffades som sagt effektskatten 2018.