66 miljarder kronor, ungefär lika mycket som vi årligen lägger på försvaret, lägger vi på Arbetsförmedlingen för att de ska försöka få folk i arbete. Vi tar det igen, 66 miljarder – det är pengar det med, som man brukar säga. Och det är inte vems pengar som helst utan dina skattepengar, eller som Dr Phil skulle frågat:
How’s that working out for you?
Skatteupproret.se ögnade igenom Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2019. Vi struntade i 2020 för att inte förvillas av pandemieffekter. Under 2020 ökade kostnaden för Arbetsförmedlingen med cirka 14%, så då var det inte 66 miljarder utan 75 miljarder av våra skattepengar som gick åt. En del av den ökningen ska vi inte klaga på, medan det finns annat som vi får återkomma till i en annan artikel.
Vår slutsats efter genomlysningen av Arbetsförmedlingens verksamhet är att den bör renodlas i högre utsträckning. Att hjälpa personer med funktionsnedsättning eller annan bristande arbetsförmåga att hitta arbete, administrera deras eventuella lönebidrag, utveckla datasystem för att matcha arbetssökande med arbetsgivare och kontrollfunktioner kring arbetslöshetsersättningen borde vara kärnuppgiften. Pysselsättningsprojekt för lågutbildade friska migranter i arbetsför ålder är det inte.
Arbetsförmedlingens vara eller icke vara är därför inte en fråga om statligt finansierad arbetsförmedling i egen regi eller genom privata aktörer, som den så kallade breda mitten snöat in sig på, utan om en generell downsizing. Vi på Skatteupproret.se skulle nog kalla det rightsizing.
Hur många är arbetslösa i de olika EU länderna? Ja det beror ju på hur man räknar.
Under 2019 var omkring 913 000 personer vid något tillfälle inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Av dem fick en knapp tredjedel ett arbete under året. Hur stor andel av dessa anställningar som var subventionerade står inte uttryckligen i Arbetsförmedlingens årsrapport, men om man jämför med hur många som haft subventionerat arbete verkar siffran vara 40%.
En genomsnittlig månad var 593 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen; 349 000 av dem var inskrivna som arbetslösa, det vill säga öppet arbetslösa eller arbetssökande i program med aktivitetsstöd, resten var till exempel personer som fick lönebidrag, deltidsarbetslösa, eller arbetssökande med förhinder. Enligt Arbetsförmedlingen var arbetslösheten i snitt 6,8% (16-64 år) under 2019, men då räknar man på 349 000, inte 593 000. Så den verkliga arbetslösheten är större. Skall man ha lägst arbetslöshet i Europa gäller det att vara kreativ. Nu räckte inte ens det. Sverige hade den fjärde högsta arbetslösheten inom EU 2019.
Av de 349 000 som en genomsnittlig månad var arbetslösa var 58% utrikes födda, medan deras andel av befolkningen i samma åldersintervall var 25%, alltså en överrepresentation med 2,3 gånger. Går vi ännu djupare i statistiken finner vi att 47% av de arbetslösa var utomeuropeiskt födda, vilket ger en överrepresentation med nästan 3,6 gånger.
Anledningen till denna överrepresentation stavas rimligtvis kort utbildning. Att skylla på språkkunskaper allena, som många debattörer gör, leder helt fel; därmed inte sagt att språkkunskaper är utan vikt. Bland utrikes födda hade 42% av kvinnorna och 43% av männen ej gymnasieutbildning, jämfört med 17% av kvinnorna och 24% av männen med svensk bakgrund. Som myndigheten skriver själva i ett pressmeddelande från den 15 december 2021: “En fullföljd gymnasieutbildning är fortsatt den enskilt viktigaste faktorn för att varaktigt etablera sig på svensk arbetsmarknad, säger Sandra Offesson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen”.
Hos de med utomeuropeisk bakgrund är det antagligen ännu färre som har en gymnasieutbildning och många har inte ens har en utbildning som motsvarar den gamla folkskolan. Svårt att få ett vitt osubventionerat arbete med kollektivavtalsenlig lön och svensk arbetsgivaravgift då. Det talas ofta om att skapa enkla jobb, men i ärlighetens namn finns det inget större behov av osubventionerade enkla jobb utan det blir en form av skapad sysselsättning för att sopa problemet under mattan. Vill man bara sysselsätta folk för att upprätthålla den allmänna arbetsmoralen – vilket kan vara nog så viktigt – är det betydligt billigare att införa arbetsplikt för bidrag.
Vad använder Arbetsförmedlingen budgeten till?
Den största budgetposten i Arbetsförmedlingens budget är arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Aktivitetsstöd är den ersättning som betalas ut till de arbetssökande som deltar i något av Arbetsförmedlingens program. Totalt kostade detta 27,1 miljarder år 2019.
Näst största budgetpost är lönebidrag till personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning och ersättning till Samhall. 21% av de inskrivna hade en funktionsnedsättning. Totalt kostade detta 13,7 miljarder.
10 miljarder lades på arbetsmarknadspolitiska program som subventionerade anställningar till personer utan funktionsnedsättning, utbildning och tredjepartstjänster. Två av de subventionerade anställningarna var extratjänster och introduktionsjobb, framförallt riktade mot migranter som står långt från arbetsmarknaden, för en samlad kostnad om 5,8 miljarder; tyvärr fortsätter endast 6% respektive 8% av deltagarna till ett osubventionerat jobb.
Återstår nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 4,7 miljarder, etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 3,6 miljarder och så nästan 8 miljarder för att administrera allt detta.
Undanträngningseffekter
Dennis Avorin skrev för några år sedan en rapport för Timbro med titeln “Undanträngningsarbeten – En rapport om Sveriges anställningssubventioner” där lönesubventionerna sågades jäms med fotknölarna. Sedan dess har det som tur var skett en viss utrensning.
Förutom den undanträngningseffekt subventionerade jobb har på arbetsmarknaden ger nystartsjobben deltagaren rätt till a-kassa efter att anställningen upphört, vilket ger minst sagt problematiska incitament. Här var det regeringen Reinfeldt som var pro business snarare än pro market och introducerade konceptet 2007.
Sammanställning av anställningssubventioner
19% av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen fick någon form av subventionerad anställning 2019, totalt nästan 178 000 personer. Summan av de olika subventionerna i tabellen nedan summerar inte till totalen eftersom inskrivna kan delta i flera olika projekt under ett år.
En reform av Arbetsförmedlingen är nödvändig men privatisering av verksamheten, som genom ökningen av privata stöd- och matchningstjänster, är verkligen inte lösningen. Problemet är troligen inte kvaliteten på förmedlingstjänsterna som sådana, utan att många av de som Arbetsförmedlingen försöker hjälpa i de flesta fall inte har den kompetens som behövs för att producera ett värde som överstiger kollektivavtalsenlig lön plus arbetsgivaravgift. Vi säger: Gör om, gör rätt och tänk rightsizing.
Lämna ett svar